Bossed around

Ok, ok, så jag påstår nedan att Bruce Springsteen numera mest kopierar sig själv. Senaste albumet Magic är inget undantag. Däremot förvånar det att det kan bli så bra. Gradvall tar kanske i väl mycket, Metacritic ligger kanske i underkant, men det låter samtidigt väldigt bra och väldigt bekant. Någon skrev att Magic är en korsning mellan The River och Tunnel of Love. Det träffar mitt i prick.

Dagens skivtips

Elliott Smith hade ett mycket märkligt levnadsöde som slutade tragiskt. Vi kan dessvärre inte vänta oss mer men hans bästa från sent 1990-tal har sammanfattats på "Full Moon". Inte bara hans levnadsöde har paralleller med Jeff Buckley, hans musik påminner också, utan att alls kopiera.

Lundell

Den är inte dagsfärsk, men Svenskan hade en slags anteckningsbokartikel om Ulf Lundell härom veckan. Jag har aldrig varit särskilt förtjust i skivartisten Lundell. Som musiker är han en tredje klassens Springsteen-epigon (Moneybrother är en andra klassens BS-epigon, tillsammans med the Boss själv nuförtiden, om ni vill justera måttstocken) med ibland fantastiska texter. Det är symptomatisk att hans största hit - Öppna landskap - är snodd rakt av. Men författaren Lundell är en annan sak. UL har självinsikt - han hävdar att gitarren är en hobby medan skrivmaskinen är ett jobb, om han måste välja. Word. Fram till och med "En varg söker sin flock" läste jag varenda ord med största behållning. Det kan jag inte påstå längre att jag gör. "Saknaden" var i stort sett "Jack" fast med medelåldersmänniskor. Det har gått utför sedan dess. Numera är en Lundellbok en kombination av dagbok och blogg med viss krampaktig fiktionalisering, manglad genom blankslitna intriggrepp. John Irving skrev en gång en bok om en författare som alltid skrev samma roman. Den var givetvis självbiografisk men den kunde lika gärna handla om Ulf Lundell.

Råskinnen behärskar fortfarande Burma

Det ser illa ut. Det enda man kan hoppas på är att SLORC-kräken börjar slåss med varandra. Inte sannolikt, dock. Burma är precis så strategiskt ointressant och har precis den typen av naturtillgångar som gör att kräk kan leva gott i all evighet så länge de har våldsmonopolet.

Väldigt, väldigt deprimerande.

Viõrar Vel Til Loftárasa

Sy Hersh - som avslöjade Abu Graib - har en ny artikel i New Yorker om Darth Cheney-administrationens planer för Iran. Deprimerande och fullständig förutsägbar läsning. Eftersom Iraq numera är Vietnam så kommer Iran att vara Kambodja. Räkna med rapporter om ökad iransk aktivitet i Irak och hysteriska tonfall om Irans kärnvapenprogram. Räkna med "kirurgiska" flyganfall senast under våren 2008. Räkna med mjäkiga reaktioner från ledande Demokrater. Räkna med USA i Irak de närmaste tio åren.

Hype

Zennström lämnar VD-posten i Skype. Han vill lägga mer tid på nya projekt. Fan tro't. Skype är en jättebra tjänst men den genererar inga pengar. 220 miljoner användare är inte fy skam men det är 220 miljoner användare som ogillar att slanta. Inte bra för kassaflödet. Webb 2.0-tjänster bygger på att andra slantar (reklamköpare ffa) men Skype känns mer som Webb 1.1. Det verkar svårt att få reklamköpare att betala för andras telefoni. Zennströms andra projekt, Joost, känns också som Webb 1.1. Reklam-TV på datorn upplever åtminstone jag som tämligen orevolutionerande - då har de här grabbarna en fräschare idé. Nåja, Zennström kan gråta hela vägen till banken. Ebay hostade upp 2,6 miljarder dollar för Skype. Det kan de knappast vara nöjda med idag.

Medialisering

Ung svensk brat får ett spel på äldre kollega, skriver några rader på sin blogg, får skäll, mamma försvarar sin son, sonen slutar blogga. I det svenska mediala fågelbadet betyder det en debattartikel i Expressen och en förstasidesblänkare på DN.se.

Påminn mig igen varför jag ska ta svenska media på allvar?