tisdag 2 oktober 2007

Lundell

Den är inte dagsfärsk, men Svenskan hade en slags anteckningsbokartikel om Ulf Lundell härom veckan. Jag har aldrig varit särskilt förtjust i skivartisten Lundell. Som musiker är han en tredje klassens Springsteen-epigon (Moneybrother är en andra klassens BS-epigon, tillsammans med the Boss själv nuförtiden, om ni vill justera måttstocken) med ibland fantastiska texter. Det är symptomatisk att hans största hit - Öppna landskap - är snodd rakt av. Men författaren Lundell är en annan sak. UL har självinsikt - han hävdar att gitarren är en hobby medan skrivmaskinen är ett jobb, om han måste välja. Word. Fram till och med "En varg söker sin flock" läste jag varenda ord med största behållning. Det kan jag inte påstå längre att jag gör. "Saknaden" var i stort sett "Jack" fast med medelåldersmänniskor. Det har gått utför sedan dess. Numera är en Lundellbok en kombination av dagbok och blogg med viss krampaktig fiktionalisering, manglad genom blankslitna intriggrepp. John Irving skrev en gång en bok om en författare som alltid skrev samma roman. Den var givetvis självbiografisk men den kunde lika gärna handla om Ulf Lundell.

Inga kommentarer: