Heterodoxi

TPMcafe har en diskussion om heterodoxi inom nationalekonomin, sprungen ur en artikel i The Nation. Intressant läsning, om man vill veta lite mer om hur klickbildning, maffiavälde och normalvetenskap reglerar akademisk kunskapsbildning. Problemet med nationalekonomi är väl egentligen inte att den etablerade ortodoxin använder härskarprinciper för att upprätthålla sin disciplinära överhöghet - detta är ju tämligen väl belagt inom vetenskapssociologin, och vi har väl ännu inte kommit på någon bättre idé inom forskarsamfundet än att låta normalvetenskapen bokstavligt talat dö ut.

Problemet med nationalekonomi är snarare att tämligen taffliga och skissartade antaganden upphöjs till närmast naturlagsliknande fundament för politik. Det här kan leda till dummerjönseri med allvarliga realekonomiska effekter. Riksbankens patetiska kronförsvar hösten 1992 är en tydlig illustration. Den fasta växelkursen var upphöjd till orubblig lag - det handlade om disciplin, ha mannamod, och tukta löntagarna med järnhård konkurrensanpassning. När väl valutaspekulationen kom igång stod det klart för alla med rudimentära ekonomikunskaper att fixen var att låta växelkursen sättas av marknaden. Inte en enda av Sveriges professorer i nationalekonomi behagade dock ventilera denna rätt självklara idé, utan det fick Paul Krugman göra i en Aktuellt-intervju. Jag vill också minnas att en pensionerad nationalekonom skrev en debattartikel i G-P där han påtalade att flytande växelkurser gjorde att räntan kunde användas till nyttigare saker än att se till att det bedrevs handel i kronan till ett fixerat pris, som till exempel möjliggöra investeringar (det är svårt att få bättre avkastning än 500 % ränta utbetalad av riksbanken).

Men aktiva nationalekonomer var tysta. Tänk på det nästa gång någon av dem - Calmfors, Södersten, Påhlsson och resten - gör ett policyinlägg i debatten. Tänk på vad de sa om kronförsvaret - som förmodligen kostade oss uppåt 15 % i BNP per capita, eller skillnaden mellan Danmarks och Sveriges BNP per capita, på grund av onödigt höga räntor under 1990-talet. Eller tänk snarare på vad de inte sa. Fundera på vad de inte säger nu.